XBRL-rapportering
Kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheter (CEBS) har tagit fram gemensamma riktlinjer för rapportering av kapitaltäckningen (COREP) inom EU. CEBS rekommenderar att rapporteringsspråket XBRL används för den nya kapitaltäckningsrapporteringen.
CEBS
COREP
Rapporteringsspråket XBRL
XBRL (eXtensible Business Reporting Language) är en XML-baserad informationsstandard för lagring, överföring och presentation av ekonomisk information, t.ex. årsredovisningar och räkenskapshandlingar, i elektronisk form. XBRL syftar till kostnadsbesparingar, en effektivare överföring och ökad datasäkerhet och integritet.
XBRL-språket har tagits fram och utvecklas av XBRL International, som är ett icke vinstdrivande konsortium med ca 450 storföretag, organisationer och myndigheter. XBRL är en öppen standard som redan används eller kommer att användas i flera länder.
XBRL är ett kraftfullt språk som kan användas till flexibel beskrivning av elementen i de finansiella rapporterna, elementhierarkin, ordningsföljden mellan elementen, enkla matematiska relationer mellan elementen och elementnamnen på olika språk. XBRL kommer också att kunna användas till att beskriva flerdimensionell information och flerdimensionella aritmetiska och logiska relationer mellan elementen.
XBRL-rapporterna kan hanteras automatiskt. Med dator kan man bl.a. analysera data, överföra data elektroniskt och presentera data i olika format som kan läsas och förstås av människor, nedan människoläsbar form. XBRL gör databehandlingen snabbare, minskar felmöjligheterna och möjliggör en automatisk datakontroll.
XBRL vinner alltmer insteg och planeras bli en standard för finansiell kommunikation.
XBRL International
XML-bakgrund
XBRL baseras på XML (eXtensible Markup Language), som är ett metaspråk för utveckling av strukturella beskrivningsspråk. XML används till att skapa dokument där strukturen separeras från innehållet.
Ett XML-dokument består av element som bildar en hierarkisk struktur. I varje XML-dokument finns endast ett rotelement. Ett element börjar och avlutas med märkord, s.k. start- och sluttaggar, t.ex. <namn>…</namn>. Det kan också innehålla attribut, t.ex. <namn id="123">…</namn>.
XML
Namnrymder
I samma dokument kan förekomma flera olika beskrivningsspråk, som separeras från varandra genom namnrymder (namespaces).
Namnrymden deklareras i början av elementnamnet med namnrymdens namn följt av kolon. Namnrymderna kan identifieras i början av varje dokument med URI (Uniform Resource Identifier), t.ex. xmlns:egenns=”http://egen.com/egenns”. I ett dokument kan således förekomma element som har samma namn men som ändå hör till olika namnrymder. Exempelvis elementet <title> kan stå för dokumentets rubrik eller en persons titel och namnrymden specificerar då entydigt vilket som avses (t.ex. <person:title> eller <document:title>).
Beskrivningsspråk som kan förekomma i XBRL-dokument är bl.a. XML, XBRL, XML Schema och XLink.
Scheman
Scheman kan användas till att definiera XML-dokumentens struktur och datatyper. Med dem kan man kontrollera att ett dokument har rätt utformning. Ett schema innehåller definitioner av elementen och attributen och eventuella ingångsvärden för dem. Vidare kan det innehålla upplysningar om användningssyftet med dokumentet.
I XBRL används språket XML Schema till dokumentspecifikation. Med det kan sammansatta och enkla element specificeras. Element av sammansatt typ (complex type) har delstruktur, dvs. innehåller underelement eller attribut. Element av enkel typ (simple type) har ingen delstruktur utan innehåller enbart data.
Elementet ”annotation” kan definieras för anteckningar om dokumentet i både människoläsbar och maskinläsbar form. I underelementet ”appinfo” kan t.ex. andra filer länkas till schemafilen.
Med elementet ”import” kan andra schemafiler infogas i XML Schema filen. En egen namnrymd skall definieras för varje schema som infogas. Schemaimport sparar tid eftersom allt inte behöver definieras i en enda fil.
Länkning
I XBRL används språket XLink för länkningar. Syftet med XLink är att skapa eller beskriva länkar mellan olika resurser. Både enkelriktade och mer invecklade länkningar är möjliga. Två resurser kan relateras till varandra med länkar som innehåller metadata.
Taxonomi
Taxonomin (taxonomy) kan ses som en beskrivning av rapportstrukturen. Taxonomin innehåller upplysningar om bl.a. data som förekommer i dokumentet, relationen mellan olika data och benämningarna för dessa.
Taxonomin kan gälla en viss redovisningsmetod eller innehålla egna definitioner.
XBRL-taxonomins uppbyggnad
XBRL-taxonomin består av schemafiler (.xsd) och filer med länkdatabaser (.xml).
I schemafilen beskrivs rapportelementen med språket XML Schema endimensionellt utan delstrukturer. Elementen definieras med vissa obligatoriska egenskaper, t.ex. namn, datatyp och abstraktionsnivå.
I länkdatabasen används XLink till att beskriva hierarkin mellan olika element (strukturbeskrivning), ordningsföljden för elementen, de matematiska relationerna mellan elementen, elementnamnen på människoläsbart språk och hänvisningar till relevanta regelverk.
Det finns för närvarande fem olika typer av länkdatabaser:
- Definitionen (definition linkbase) uttrycker den hierarkiska relationen mellan de olika elementen i ett dokument. För blanketterna definieras också deras eventuella dimensioner samt celler som inte skall rapporteras.
- Beräkningen (calculation linkbase) uttrycker hur innehållet har räknats ut. Vid en analys kan räkneoperationerna kontrolleras med programmet och dataintegriteten verifieras. Räkneoperationerna begränsas dock till addition och subtraktion. Under utveckling är XBRL Formula för definition av matematiska och logiska uttryck.
- Presentationen (presentation linkbase) definierar i vilken ordning data presenteras.
- Etiketten (label linkbase) ger elementet ett namn på ett människoläsbart språk. Eftersom etiketterna är i en egen fil kan de ändras utan att andra filer behöver röras. Det är därför mycket enkelt att t.ex. ta fram en rapport på olika språk.
- Referenser (reference linkbase) kan användas t.ex. till att hänvisa till lagar eller direktiv som reglerar rapporteringen av det aktuella elementet.
COREP-Fin-taxonomi
Den COREP-Fin-taxonomi som tagits fram av Finansinspektionen bygger på COREP-taxonomin för hela EU. EU-taxonomin har modifierats genom utbyggnad av varje relevant taxonomischema.
Utbyggnaden har skapats så att en tom taxonomifil först lagts upp. Sedan har det taxonomischema som skall omarbetas infogats med importkommandot i XML. Ändringarna har sedan införts i den nya filen, medan den ursprungliga filen har lämnats intakt. Den skräddarsydda taxonomin innehåller således den ursprungliga taxonomins funktionalitet.
Varje blankett, dimension och måttuppsättning har sina utbyggnader.
Datamodellering
COREP-Fin-blanketterna (template) har modellerats med mått (primary items) och dimensioner (dimension).
I regel är måtten i blankettkolumnerna variabler och det som intresserar är alltså variabelvärdena. Med måttuppsättning avses alla mått i en blankett.
Dimensionerna är klassifikationsfaktorer för indelning av mätvärden. Antalet dimensioner är valfritt. Typiska dimensioner i COREP-rapporteringen är exponeringsklass (Exposure Class) och riskvikt (Risk Weight).
Både mått och dimensioner kan vara hierarkiska.
COREP-Fin-taxonomins uppbyggnad
COREP-Fin-taxonomin bygger på blankettaxonomier (template taxonomy), måttaxonomier (primary items taxonomy) och dimensionstaxonomier (dimension taxonomy).
Måtten beskriver rapportdata och dimensionerna olika scenarier i vilka data rapporteras. Blanketterna är en kombination av mått och dimensioner. Samma dimension kan användas i flera blanketter.
En enskild cell som skall rapporteras är en kombination av mått och valfritt antal dimensioner. De grå cellerna i blanketten är låsta och skall inte rapporteras.
Varje taxonomi består av XML Schema filer enligt XBRL-standard och länkdatabaser.
Skillnader mot EU-taxonomin
COREP-Fin-taxonomin innehåller finska elementnamn och rad- och kolumnnummer för rapporteringen.
Taxonomin innehåller också en ny blankett: MKR SA FXa (t-ma-fi). Blanketten innehåller en ny dimension Foreign exchange positions (d-ep-fi).
Samlingstaxonomi
I EU:s COREP-taxonomi motsvaras varje blankett av en instans, vilket get 18 instanser totalt för taxonomin. Samlingstaxonomin sammanställer taxonomierna för de olika rapporteringsblanketterna till en enda helhet. Taxonomin blir lättare att använda när rapporten behöver hänvisa till endast en schemafil och när alla rapportdata finns i en fysisk instans.
Det finns sex samlingstaxonomier:
- En för kreditinstitut (rl-cisolo-fi-2006-07-01.xsd)
- En för finansiella företagsgrupper med kreditinstitut (rl-ciconso-fi-2006-07-01.xsd)
- En för värdepappersföretag (rl-ifsolo-fi-2006-07-01.xsd)
- En för finansiella företagsgrupper med värdepappersföretag (rl-ifconso-fi-2006-07-01.xsd)
- En for fondbolag (rl-250-fi-2008-01-01.xsd)
- En för fondbolag som bedriver kapitalförvaltning (rl-252-fi-2008-01-01.xsd)
Mellan samlingstaxonomierna kan förekomma små skillnader och de finns beskrivna i definitionslänkdatabasen.
Sammanfattning av COREP-Fin-taxonomin (på finska)
18.1.2012