Webböversikt  |  Kontakt  |  Feedback

Pressmeddelande 28.3.2017 – 5/2017

Makrotillsynsbeslut: Finansinspektionen förbereder högre genomsnittliga riskviktsgränser för bostadslån än tidigare planerat, men inga förändringar i vare sig den maximala belåningsgraden för bostadslån eller det kontracykliska buffertkravet

 

​Finansinspektionens direktion har beslutat inleda förberedelser för att införa en lägsta gräns på 15 % för riskvikten för kreditinstitut som tillämpar s.k. interna modeller i beräkningen av kapitalkravet för bostadslån. Den lägsta gränsen gäller den genomsnittliga riskvikten i kreditinstitutets bolåneportfölj. Riskviktens storlek bestämmer hur stor kapitalbasen i kreditinstitutets balansräkning ska vara för att ge skydd mot kreditförluster på bostadslån.

Målet är att en lägsta gräns på 15 % för riskvikten införs från och med den 1 januari 2018. Beslutet ersätter det tidigare beslutet av den 14 juni 2016 om förberedelse av en lägsta gräns på 10 %.

– Genom höjningar av riskvikterna stärks hela det finansiella systemets motståndskraft mot risker i bostadsutlåningen, som hushållens växande skulder ökar ytterligare, säger ordföranden i Finansinspektionens direktion Olli Rehn.

– Det gäller framför allt att bereda sig för systemrisker på medellång sikt i kreditinstituten och i det finansiella systemet som helhet.
Skuldsatta hushåll minskar sin konsumtion kraftigt i krissituationer, vilket fördjupar kriserna.

– Det bör vara möjligt att vid behov ingripa i hushållens skuldsättning och i den växande bostadsutlåningen till exempel genom att begränsa maximibeloppet av nya lån i förhållande till disponibla inkomster, säger Rehn.

Finlands Bank och Finansinspektionen har under de senaste åren upprepade gånger påtalat hushållens skuldsättning och ökningen av denna. Också Europeiska systemrisknämnden gav Finland en varning om hushållens höga skuldsättning i november 2016. 

Direktionen fattade också beslut om att inte sänka den maximala belåningsgraden för bostadslån eller begränsa de säkerheter som godtas för beräkning av belåningsgraden. Den maximala belåningsgraden ligger därmed kvar på 90 % (95% för lån för förstabostäder) av säkerheternas verkliga värde. Direktionen höjer inte heller det kontracykliska buffertkravet för banker, utan kravet ligger kvar på 0 %.

Värdet på trendavvikelsen avseende kreditstocken i den inhemska privata sektorn och BNP, som utgör det primära måttet för bedömning av det kontracykliska buffertkravet, ger det kontracykliska buffertkravet alltjämt referensvärdet 0,0 %. Avvikelsen har minskat trendmässigt sedan 2010 och den senaste observationen är den lägsta sedan 2003. De kompletterande riskmåtten tyder inte heller på en sådan ökning av det finansiella systemets cykliska sårbarheter som skulle förutsätta ett högre kontracykliskt buffertkrav.

Finansinspektionens direktion fattade sitt beslut på framställning av Finansinspektionens direktör efter att ha hört Finlands Bank, finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. I enlighet med regelverket om euroområdets gemensamma banktillsyn föregicks beslutet av samråd med Europeiska centralbanken.

Närmare upplysningar lämnas av

Olli Rehn, ordförande för Finansinspektionens direktion, telefon 010 831 20 02.

Bilagor

2017-03-28

Finansinspektionen - Snellmansgatan 6, PB 103, 00101 Helsingfors - Telefon 09 183 51   kirjaamo(at)finanssivalvonta.fi  |  Ansvarsfriskrivning  |  Om webbplatsen  
Finlands Bank, it-tuki(at)bof.fi, ansvarar för webbtjänstens tekniska funktion.