Vad borde få varningsklockorna att ringa? 

Trots tillsynen och regleringen av finansmarknaden kan privata investerare och sparare som handlar i god tro utsättas för bedrägeri. Kom alltid ihåg att ett erbjudande som ser ut att vara för bra för att vara sant också säkert är det.

Utlämning av person- och kontouppgifter

Brottslig verksamhet kan bedrivas bl.a. genom konto- och kortbedrägerier. Undvik därför att lämna ut dina person- och kontouppgifter till utomstående. Uppge aldrig ditt kortnummer eller andra koder i suspekta onlinetjänster.

Det är numera rätt vanligt med telefonförsäljning av investeringsprodukter. För det mesta är det fråga om fullkomligt saklig verksamhet. Kommer samtalet från ett svindelföretag, lämnar den som ringer upp ett attraktivt erbjudande men ger inga detaljerade upplysningar om sig själv. Däremot är det vanligt att uppringaren frågar efter person- och kontouppgifterna eller användarkoderna för onlinetjänster. Lämna aldrig i telefon ut personuppgifter till okända personer, även om du blir lovad en stor summa pengar i gengäld. Begär alltid ett skriftligt erbjudande med kontaktinformation om tjänsteleverantören.

Placeringstips, tomma löften

Information om investeringsobjekt som bara är tomma löften sprids bl.a. via diskussionsforum och nyhetsbrev på Internet. Brev med placeringstips och lockande löften eller erbjudanden förekommer också.
Den verkliga bakgrunden till placeringstips är svår att få reda på. En till synes objektiv analys kan vara vinklad och helt bygga på fabricerade fakta. Det har förekommit erbjudanden där en exceptionellt hög avkastning utlovats för aktier och företagslån. Bakom erbjudandena ligger blufföretag som har samlat in pengar till sina ägare. Bolagets aktier eller lån har varit värdelösa och de placerade medlen har gått förlorade.

Erbjudanden utan prospekt

När värdepapper erbjuds allmänheten för teckning ska ett prospekt över erbjudandet upprättas och godkännas av myndigheterna. Prospekt krävs även då värdepapper erbjuds av ett företag som inte noteras på börsen.

Fabricerade handlingar som liknar officiella prospekt har också påträffats. Var därför försiktig och kontrollera alltid att det rör sig om ett seriöst erbjudande. Om inget prospekt över erbjudandet som godkänts av myndigheterna har publicerats, är ännu större försiktighet och omsorg på sin plats.

I Finansinspektionens förteckning över godkända prospekt kan du kontrollera om ett prospekt har godkänts av myndigheterna. Finansinspektionen för också en förteckning över värdepappersemittenter som enligt våra uppgifter inte har gett ut något prospekt.

Kreditkort mot betalning

Kreditkort beviljas i regel av banker eller kreditkortsföretag. Enligt gängse praxis tas avtalade avgifter ut först när kunden har fått kortet.

På Internet eller via andra kanaler kan kreditkort erbjudas mot betalning, t.o.m. till personer med betalningsanmärkningar. Marknadsföringen av korten kan vara vilseledande och t.ex. innehålla hänvisningar till kända produktnamn som inte har något alls att göra med själva kortet.

Var försiktig om utgivaren av kortet inte gör ett pålitligt intryck, särskilt om kortet ska betalas innan du får det.

Misstänkta brev

Misstänkta brev kan komma såväl per e-post som per vanlig post.

Under de senaste åren har misstänkta brev som liknar officiella brev kommit särskilt från utlandet. Avsändaren ber vanligen mottagaren om hjälp med att överföra arvsmedel eller andra tillgångar från ett land till ett annat mot en ansenlig ersättning. Före överföringen ombeds mottagaren ofta lämna uppgifter om sig själv och uppmanas betala ett visst belopp till avsändaren som ett slags garanti för den slutliga överföringen.

Pengar begärs ofta även med hjälp av kedjebrev, ofta s.k. pyramidbrev. Mot en i sig blygsam insats utlovas en hög avkastning. Nya medel förmedlas uppåt i kedjan, vilket ger intryck av lönsam verksamhet. När inflödet av pengar från de yttre länkarna sinar, kollapsar strukturen.

Följden är ofta att avkastningen uteblir och insatspengarna går förlorade.